Anna's boxningsblogg

Anna's boxningsblogg

Om bloggen:

För er som vill följa med på mina äventyr i proffsboxningscirkusen...


Ett nytt bildgalleri hittas HÄR.

Jag är mamma!

Vardagsliv och träningPosted by Anna Ingman Sat, January 07, 2012 13:44:20

För nästan 5 månader sedan förändrades mitt liv totalt!

Efter nio månaders väntan, och ett par sista riktigt tunga veckor, kom äntligen vår son till världen.

Odin var redan då den vackraste pojke man kan tänka sig. Lite förvånad blev jag allt när han kom ut med ett blont hårsvall och den vackraste gyllene huden. Detta fick han inte från mig tyvärr. (Jag är inte naturligt blond, nej..) Hans far var dock blond som liten så där har vi de fina generna. Denna gudomliga lilla skapelse har vuxit massor och är nu stor och duktig på att sitta och stå med hjälp.

Han charmar sin omgivning och trots att jag inte trodde det var möjligt att bli sötare så har han givetvis sockrat till sig för varje dag!! Vi har tagit tusentals kort, jag skämtar inte, över tusen kort är tagna på honom!! Men jag tycker inte att Internet är bästa stället att ha dessa på, ni förstår mig säkert. Är ni mina kompisar på Facebook kan ni se några söta foton där. Annars har jag laddat upp ett kort från BB på hemsidan HÄR.

På hemsidans fotoalbum (HÄR) finns även nya kort på de håriga bebisarna, Goldie och Gordon, som har blivit riktigt stora nu. De blir tre år gamla i april.

Jag skulle kunna skriva spaltmeter om den enorma kärlek jag upplever och allt fantastiskt och ibland givetvis tröttsamt man upplever som nybliven mamma. Men jag har en bebis som snart vaknar och innan dess tänkte jag hinna lyxa till det med en dusch!

Jag läste nyligen boken "Orkanpartyt" (av Klas Östergren), där en vacker mening etsade sig fast i mitt minne; den löd "det var barnen som en gång lärt de vuxna vad kärlek är" och det ligger mycket i den meningen.

Större kärlek än den till sitt barn går inte att hitta. Den är sannerligen genomträngande i varje atom i min kropp och sinne. Jag vet inte riktigt vart jag själv slutar och den lille tar vid. Vi lever i en symbios som är helig men som jag vet kommer att avta med tiden då han växer sig starkare in i sin egen personlighet och individ. Kärleken kommer dock bestå och vara så villkorslös som jag känner idag. Tacksamheten har inga gränser över att detta mirakel kom till oss!!

Må gott vänner!

/Anna

  • Comments(0)//blog.annaingman.com/#post110